EES-punkten, led för led
Ett EU-tillstånd bevisar något om EU, inte om Sverige
Uttrycket EU-casino bär ett underförstått påstående om skatt. Påståendet vilar på 1 mening i inkomstskattelagen, den meningen har 2 led, och det andra ledet handlar inte om var tillståndet är utfärdat.
Vad uttrycket bär med sig utan att skriva ut det
När någon söker efter ett EU-casino är det sällan geografi som efterfrågas. Uttrycket har fastnat därför att det används som ett kortkommando för två andra saker: att bolaget står under en tillsyn som liknar den europeiska, och att en vinst därifrån skulle vara skattefri i Sverige.
Den första delen är en beskrivning som går att kontrollera i ett register. Den andra är ett rättsligt påstående, och det påståendet vilar på en enda mening i inkomstskattelagen. Meningen står i 8 kap. 3 § och den har två led som båda ska vara uppfyllda.
Den här sidan tar isär meningen och visar vad varje halva faktiskt frågar efter, eftersom det är den andra halvan som gör arbetet och den som nästan alltid faller bort i sammanfattningarna.
Texten vi arbetat med är den konsoliderade lydelsen enligt SFS 2026:90, i kraft sedan den 1 maj 2026. Här står 19 kap. om olovlig spelverksamhet, 14 kap. 12 § om avstängning och de två upphävda paragraferna i 18 kap.
EES är trettio stater, inte tjugosju
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet omfattar EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein. Skattepunkten talar om EES och inte om EU, och skillnaden är tre stater bred.
Det är alltså inte fråga om ett kvalitetsomdöme och inte om en typ av tillsyn. Punkten pekar ut ett geografiskt och rättsligt område, och den frågar efter en stat inom det området. En myndighet som håller hög standard men ligger utanför området hjälper inte, och en stat innanför området hjälper inte heller på egen hand — vilket nästa avsnitt handlar om.
Malta hör till EU och därmed till EES. Det är förmodligen den vanligaste betydelsen av ordet EU-casino i svenska sökningar, och det är också därför uttrycket förvirrar: att ett tillstånd är utfärdat i en EES-stat är inte samma sak som att spelet tillhandahålls i en EES-stat, och det är det senare punkten frågar efter.
Punktens andra led pekar tillbaka på spellagen
Den tredje grunden i 8 kap. 3 § lyder att vinsten är skattefri om spelet tillhandahålls i en stat inom EES och spelet inte kräver licens i Sverige. Orden sitter ihop med ett och, vilket betyder att båda ska stämma samtidigt.
Andra ledet besvaras inte i skattelagen utan i 1 kap. 2 § spellagen, som säger att lagen tillämpas på spel som tillhandahålls i Sverige och att onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden inte ska anses tillhandahållna här.
Läs de två meningarna baklänges och det blir en slinga som är lätt att missa. Riktas spelet mot svenska kunder anses det tillhandahållet i Sverige. Anses det tillhandahållet här krävs svensk licens. Krävs svensk licens är andra ledet i skattepunkten inte uppfyllt. Och då faller skattefriheten — oavsett om bolaget sitter i Valletta, Tallinn eller Willemstad.
Det är därför genvägen att en EU-licens skulle betyda skattefritt inte fungerar ens i sitt eget bästa fall. Ett bolag inom EES som riktar sig hit utan svenskt tillstånd uppfyller första ledet och faller på det andra.
Härifrån kommer uttakstaket 100 000 USD per vecka i punkt 9.6. Licensnumret OGL/2024/210/0198 hittade vi i Curaçaos certifikatregister, och bolaget på licensen är Stack Gaming Ltd.
Fyra uppgifter som skulle krävas för ett svar i ett enskilt fall
Frågan går att besvara, men inte med de uppgifter en jämförelsesajt har. Det som skulle behövas är fyra saker, och bara den första står i ett register:
- Var tillståndet är utfärdat och av vem.
- Var verksamheten faktiskt bedrivs, alltså varifrån spelet tillhandahålls.
- Om erbjudandet riktas mot den svenska marknaden i den mening 1 kap. 2 § avser.
- Om spelet därmed kräver licens enligt spellagen.
Punkt två till fyra är bedömningar, inte fält i en databas. Den sista görs ytterst av Skatteverket och i förlängningen av domstol, och den kan landa annorlunda än en läsning vid köksbordet. Vi tillämpar därför ingen av dem på något enskilt bolag, och skriver inte om någon rad i tabellen att en vinst därifrån vore skattefri eller skattepliktig.
Vad vårt eget underlag säger om EES
I samlingen ligger 100 operatörer. Sextiosju av dem uppger en licensutfärdare: fyrtio pekar mot Curaçao, tjugosex mot Anjouan och en mot Mwali. Ingen enda pekar mot en stat inom EES.
Bland de tio raderna i tabellen ser det likadant ut. Utfärdarna är två — Curaçao och Anjouan — och båda ligger utanför området. Numren, bolagsnamnen och var vi hittade dem redovisas på sidan om utländska licenser.
Den siffran är ändå inte ett svar på skattefrågan, av skälet ovan: den beskriver var tillstånden är utfärdade och inte var spelet erbjuds. Vi redovisar den som det den är, en uppgift om utfärdare, och drar ingen skatteslutsats av den.
Ett EES-tillstånd ändrar ingenting i de svenska skyddsreglerna
Det här är den andra halvan av vad uttrycket EU-casino brukar antyda, och den är enklare att avgöra än skattefrågan.
Avstängningen enligt 14 kap. 12 § spellagen gäller hos alla licenshavare, alltså hos bolag med tillstånd enligt den svenska lagen. Ett tillstånd utfärdat i Malta gör inte innehavaren till licenshavare i den meningen, och räckvidden ändras därmed inte en tum. Paragrafen ordagrant och vad den omfattar finns på sidan om Spelpaus räckvidd.
Samma sak gäller bonusregeln i 14 kap. 9 §, insättningsgränsen i 14 kap. 7 §, kravet på svenska i 14 kap. 4 § och spelkontot med tolv månaders historik i 13 kap. 1–3 §§. Var och en av dem är formulerad om licenshavaren enligt spellagen. Uppräkningen med paragrafnummer ligger på sidan om nätcasino.
Och tillsynen följer samma gräns. Spelinspektionens förelägganden enligt 18 kap. 23–25 §§ och sanktionsavgifterna enligt 19 kap. 10 § riktar sig mot den som tillhandahåller spel i Sverige, med eller utan tillstånd; en myndighet i en annan EES-stat utövar tillsyn enligt sina egna regler och inte enligt spellagen.
Vilka europeiska länder bolagen själva utesluter
Det finns en uppgift i sammanhanget som faktiskt kommer från bolagen i skrift, och den pekar åt ett oväntat håll.
Av de 38 landlistor vi kunnat läsa i sin helhet innehåller 27 Nederländerna, 24 Spanien, 23 Frankrike, 19 Litauen och 16 Belgien. Sverige står i åtta av listorna. Anjouans standardvillkor för sina licenstagare pekar dessutom ut fem jurisdiktioner som förbjudna med hänvisning till statliga monopol: Österrike, Tyskland, Frankrike, Spanien och Nederländerna.
Ett EES-medlemskap är alltså inget skydd mot att stå på en sådan lista — tvärtom är de oftast uteslutna länderna EES-stater. Vilka listor som innehåller vad, och hur Norden faller ut i samma material, behandlas på sidan om utländska casino.
Så kontrollerar du ett påstått EES-tillstånd själv
Rutinen är densamma som för vilket tillstånd som helst, och den tar en kvart.
Börja i utfärdarens eget register i stället för i sidfoten. Ett nummer i en sidfot är ett påstående från bolaget; en träff i registret är en uppgift från myndigheten. Jämför tre fält: numret, bolagsnamnet och utfärdarens namn.
Läs sedan vilket bolag som står som motpart i villkoren. Det är det namnet en tvist förs mot, och det är inte alltid det namn som står på tillståndet — två av varumärkena i vår tabell bär tillstånd i två register med olika bolagsnamn i vardera.
Och läs till sist landlistan i villkoren. Den säger vad bolaget självt anser om kunder från ditt land, vilket är en annan fråga än både licensen och skatten, och den är skriven av bolaget och kan ändras av bolaget.
Vad den här sidan inte påstår
Den påstår inte att något av bolagen i tabellen har ett tillstånd inom EES. Ingen av de utfärdare vi läst ligger där, och en uppgift vi inte har fyller vi inte i.
Den påstår inte heller att ett tillstånd inom EES skulle göra en vinst skattefri. Punkten frågar efter var spelet tillhandahålls, inte efter var tillståndet är utfärdat, och andra ledet ska vara uppfyllt samtidigt.
Och den är ingen skatterådgivning. Paragraferna ordagrant, Skatteverkets egen framställning och adresserna att läsa efter på står på sidan om skatt på vinsten. Den som är osäker på sitt eget fall frågar Skatteverket före deklarationen, inte efter.